Ergonomi vad en dator

Ergonomi förknippas ofta med människor med tyngre och mer fysiskt krävande jobb som typ byggarbetare men ergonomi är viktigt i de flesta arbetssammanhang som t.ex vid en dator. Ergonomi är viktigt för kroppen för att inte nöta ner den så att säga. Energin på arbetsplatsen håller längre och det förebygger vissa skador på t.ex ryggen. Jag ska nu gå igenom det ergonomiska sättet att sitta vid en dator.

Nacken och huvudet skall vara i en position som du inte behöver vrida på nacken eller något sånt för att se skärmen när du arbetar vid datorn. Om du kommer på dig med att försöka komma närmare skärmen genom att luta dig framåt eller skjuta fram huvudet, så ska du nog få en syn undersökning gjord . Du kanske behöver linser eller glasögon när du arbetar vid datorn.

Axlarna ska helst vara avslappnade och det gör du best genom att ha armarna längst kroppen. Placera tangent bord och mus så dina axlar behöver anstränga sig så lite som möjligt.

Armarna ska som sagt ligga intill kroppen och vinkeln på armbågen ska vara 90 grader så att överarmarna ligger horisontellt. Tips är att ha ett justerbart skrivbord så att du kan ställa in den rätta höjden på det och ha armarna i rekommenderad position.

Överarmarna ska som sagt ligga horisontellt utifrån armbågen. Den vinkeln ska fortsätta ut i händerna över musen och tangentbordet framför dig.

Benen ska var raka i förhållande till armarna. Man kan vinkla sittsen lite neråt för att få bättre vinkel på ryggen som ska vara rak.

källor: www.musarm.org, ansvarig okänd, musarm, uppdaterings datum okänt, 16/12-08

stress

Stress är en fysisk reaktion på att kroppen och hjärnan upplever press. Reaktionen är i grunden ett sätt för kroppen att få extra energi och kraft att klara pressen som kroppen och hjärnan säger sig vara utsatt för. Det gör även kroppen mer anpassningsbar och man kan lättare fokusera på det man vill hinna med och man kan även klara sig med mindre sömn och mindre mat ett tag.

Stress är livsviktigt för både djur och människor. Man skulle inte ha överlevt förut om man inte blixtsnabbt kunde ha växlat från normal till fly för livet/strids läge på nolltid. Stress och nervositet som är en slags stress är till för att du ska vara alert och bered helt enkelt.

Jag spelade på fryshusets julshow nu i veckan och jag tror att det var många som skulle spela som aldrig stått på scen förut (inklusive jag) så då kan ni tänka att det fanns en stor mängd stressade människor bakom scenen. Man spelade en show vid två och en vid sex och enda anledningen att man orkade med två stycken var den där nervositeten som kom precis innan man skulle på scen. Det fantastiska var att så fort man klev på scenen så släppte den där känslan i magen och blev till ett uppåt tjack av energi som man sedan använde på scenen.

Det som hände då var att ett centrum i hjärnan fick för sig att situationen (precis innan jag skulle gå på på scen) var hotande så det sa åt kroppen att utsöndra adrenalin och noradrenalin. Min puls stiger precis som mitt blodtryck och kroppen har ökat syre tillförseln till mina muskler.
Sen när publiken applåderade, skrek och hurrade så insåg kroppen att situationen inte alls var hotande och den slutar pumpa in stress hormoner. Men adrenalin försvinner ju inte direkt så jag är fortfarande pigg och alert.

Det finns två huvud typer av stress. Negativ stress och positiv stress.

Negativ stress

Negativ stress är t.ex när inser att du måste lämna in en rapport om tjugo minuter men du inser att det kommer ta minst tre kvart. Negativ stress skapas när situationen du är utsatt för inte direkt kan lösas med dina urgamla mänskliga instinkter att fly eller slåss. Du upplever alltså att du inte har någon kontroll på situationen. Pressen byggs upp.


Positiv stress är när man har mycket att göra precis som negativt förutom att man gör allting frivilligt nu. Man kan sluta när man vill, ingen press. Du gör det för att du tycker det är kul.

Jag hade en lång period för inte så länge sen då jag hade börjat i en massa olika band och repade med dem och skrev även låtar till dem. Jag producerade mycket och repade mycket och var jättestressad fast jag tyckte det var skitkul och utan den positiva stressen kanske jag inte skulle ha orkat med allt det.

Om du är negativt stressad under en längre tid så kan det vara bra att...

• Titta alltid på den ljusa sidan av det som pressar dig, försök att hålla det simpelt.
• Titta på andra människor som inte är stressade och kopiera deras beteende mönster.
• Andas lugnare. Bara att sitta och andas lungt en stund kan hjälpa.
• Unna dig din egen tid

www.iform.se, Bonnier publications, Netdoktor, Uppdateringsdatum okänt, 11/12-08
www.somnhjalpen.se, ansvarig okänd, Sömnhjälpen, 4/11-08, 11/12-08
www.sjukvardsradgivningen.se, Sjukvårdsrådgivningen, uppdateringsdatum okänt, 11/12-08
www.vardguiden.se, Vårdguiden, 1/10-08, 11/12-08
www.netdoktor.se, Netdoktor, uppdateringsdatum okänt, 15/12-08

Sömn

hej, nu ska jag berätta lite om sömn för er.

Vad är sömn? Vi sover ungefär en tredjedel av våra liv. Vad gör vi egentligen under den tredjedelen? Vad händer? Efter en liten research så vet jag.

Sömn är kroppens sätt att ladda batterierna kan man säga, och därmed stärka kroppen.
Om vi inte får sova så försvagas immunförsvaret precis som det aktiveras när vi sover. Därför är det bra att sova mycket när man är sjuk för då har immunförsvaret lättare att arbeta. Andra resultat av för lite sömn kan vara ( det självklara faktum att man blir trött) att inte kunna utföra vanliga vardags sysslor som kräver uppmärksamhet ( koncentrationsförmågan försämras nämligen ), lite mer krävande tanke verksamhet eller beslutsfattande. Försämrad koordination och humörs svängningar kan också vara resultat av detta.

En sak som många har uppfattat fel är att det är hur länge man sover som räknas men det är kvalitén på sömnen som har betydelse. Sömnens olika stadier måste avlösa varann på ett lugnt harmoniskt sätt.

Under den tid du sover så går du igenom olika stadier av sömn. Insomnings stadiet, det är precis som det låter, alltså det stadiet du går från vakenhet till sömn (ett väldigt kortvarigt stadium). Stabil sömn stadiet, en djupare sömn där pulsen sjunker och musklerna slappnar av. Djupsömn, en ännu djupare sömn då tillväxt hormon utsöndras och vi är väldigt svår väckta. Drömsömn, det stadium som vi upplever våra drömmar i. Vi drömmer även under andra stadier men detta stadium är det främsta. Den återkommande drömsömnen är dock viktigt för att sömnen ska få god kvalitet. Den har särskilt stor betydelse eftersom intryck och kunskaper från korttidsminnet till långtidsminnet överförs under den perioden. musklerna slappnar av ännu mer så att vi inte kan röra oss och leva ut våra drömmar.

Det finns många olika slags sömn problem och många olika anledningar till varför de existerar. På sidan www.somnhjalpen .se kan du läsa om de vanligaste.

www.somnhjalpen.se, Sömnhjälpen, 4/11-08, 14/12-08

kul fakta

Hej, vi på frysen fick igår en uppgift att räkna ut med programmet exell hur länge energin i maten du ätit under en måltid kunde hålla en vanlig 40w glödlampa lysande. Konstig fråga tycker i alla fall jag. Jag hade som exempel min lunch som bestod av en portion pasta, kött, tomater och ett glas julmust. Man räknade ut det i gram och sedan kilokalorier. Efter det följde någon mattematisk formel som jag inte orkar förklara, eller rättare sagt så kan jag den inte. Resultatet blev i alla fall en jäkla massa siffror som tydligen var sekunder som man sedan räknade ut till minuter och timmar.
Min lunch var nog att hålla en 40w lampa lysande i ca 1500 timmar, men ändå så klarar jag mig knappt fram till middagen ca sex timmar senare. Bara ett exempel på hur mycket energi kroppen kräver.

träning och motion

Tjenare tjenare, jag öppnar denna del av bloggen som är "träning och motions" delen med att enkelt säga det som alla redan vet: Kroppen är till för att röra sig. Så nu när det var sagt så kan jag börja skriva resten.

Precis som kost och sömn så är motion en väldigt viktig del i konsten att må bra. Regelbunden motion minskar risken för att drabbas av vissa sjukdomar. Man mår i det stora hela mycket bättre för att kroppen faktiskt fungerar bättre med regelbunden fysisk aktivitet. Har ni nånsin hört uttrycket "use it or lose it" ( här kommer det översätt till svenska för att jag gissar att det uppskattas: "använd det eller förlora det")? Men så är det faktiskt, använd din kropp eller så kommer den tillslut vara oanvändbar (lite grovt kanske men ändå). Man behöver ju inte hårdträna för att man ska må bra, bara man rör på sig regelbundet. Ta en promenad eller något sånt. Rör man på sig i sin vardag typ går till dit man nu ska eller går mycket i trappor på arbetsplatsen (som jag tror många av mina medmänniskor på fryshuset kan hålla med mig om att man får en stor del motion av att gå upp till femte våningen varje dag) så behöver man inte ta sig lika mycket tid till att ta promenader eller liknande av den självklara anledningen att man får motionen från någon annan stans.

Konditionsträna är väldigt bra och det underlättar de flesta situationer. Det du gör när du tränar din kondition är att träna upp kroppens syreupptagningsförmåga och desto bättre syreupptagningsförmåga desto mer syre får musklerna och du orkar längre helt enkelt. Det stärker även hjärta och blodkärl och minskar produktionen av mjölksyra. De flesta människor som jag brukade umgås med tyckte att konditionsträning var onödigt. "Jag behöver inte, jag springer ändå aldrig" minns jag att det var någon som sade någon gång. Det är ju bra för andra saker än att kunna spring långa sträckor, jag menar t.ex att du faktiskt blir mer fysiskt aktiv och får mer gjort för att i alla fall när det gäller mig så blir latheten som bort spolad när jag är pigg och det är ju självklart då jag får mest gjort. Men tyvärr så konditions tränar jag inte så jag får sällan någonting gjort ordentligt. Fast jag håller ju faktiskt min kondition uppe med att gå eller cykla till nästan allt så det där med min lathet kanske har med något annat att göra.

Jag kan tänka mig att många sångare tjänar på att ha bra kondition, fast det kanske beror på hur de sjunger eller om de har ett fysiskt scenframträdande.

Du ska anpassa din konditions träning efter dig och vad dina mål är. Tränar du för att förbättra din kondition så är det rekommenderat med ett pass typ 3-4 gånger i veckan. Ett tips är också att variera din träning och om du ska börja så börja då med lätt träning.

Kost tips för konditionsträning är att käka eller dricka något med hög mineral halt eftersom mycket av salterna (mineralerna) i kroppen försvinner med svett som är kroppens sätt att försöka kyla ned kroppen. Att fylla på med vätska är också bra, det är nästan en självklarhet tycker jag.

Styrke träning stärker musklerna, stödjer lederna och du får bättre rörlighet. Muskler kan tränas på olika sätt. Man kan träna deras uthållighet så att du t.ex kan lyfta en vikt många gånger eller deras styrka så att du kan lyfta tyngre vikter eller typ bara att bygga upp deras volym.

För uthålliga muskler rekommenderas inte så värst hård träning utan lättare träning under en längre tid. Ska du ha starkare muskler så bör träningen var tyngre men om du är en växande person så är det inte bra att ha tyngre träning för att du kan skada muskelfästena plus att skelettet är mjukare när du växer och har enklare att ta stryk. Vill du ändå träna lite hårdare när du växer så bör du kontakta ett gym med personlig tränare som kan hjälpa dig i början. Att bygga muskler ger dig lite av båda dessa. Träna med repetitioner t.ex tio lyft gånger fem gånger. Få repetitioner ökar din styrka medan över åtta ökar din muskelmassa.

Kost tips till styrke träning är att käka något protein rikt efter träning för att det är proteiner som bygger muskler.

www.sjukvardsradgivningen.se, Sjukrådgivningen, uppdateringsdatum okänt, 7/12-08

kost 2

Det är svårt att veta hur och vad man ska äta nu för tiden med all media som säger som är bra och dåligt för dig. Kan man tro på allt de säger? Du måste tänka på att det här med rätt och fel kost är väldigt individuellt från person till person. Många av tipsen som du får av media har säkert en del sanning i sig men åter igen så måste du anpassa din kost efter dig och ingen annan.
Du kan ju t.ex inte börja undvika fett och kolhydrater för att de säger att det gör dig tjock. Du behöver det ju, de är ju kroppens bränsle, det som får dig att orka genom dagen.

Men det finns bra och dåligt fett och likaså bra och dåliga kolhydrater. Snabba kolhydrater omvandlas till energi i kroppen väldigt snabbt och förbrukas även snabbt. Långsamma kolhydrater ger dig mer utspädd energi under en längre tid. Långsamma kolhydrater finns i pasta och sånt och smabba i bland annat godis. Låt oss säga att du chillar framför TV:n en dag och käkar godis och dricker cola, du får energin från colan och godiset men eftersom du har det så bra framför TV:n så sitter du kvar och förbrukar inte den energin. Då lagras energin i fett form. Plus att du blir snabbt hungrig igen och vill äta mer.

Mycket media säger att vi blir tjocka på grund av att vi äter för mycket kolhydrater för mycket fett men det är när man kombinerar dem som man kan bli fetare.

Om du äter kolhydrater och fett samtidigt så fokuserar kroppen på att förbränna kolhydraterna och struntar i fettet och det lagras och när du slutar äta kolhydrater så börjar kroppen förbränna fettet igen. Ett bra tips är att byta fett. Bara små ändringar som typ lättmargarin istället för vanligt smör.

Fett ger mycket mer energi än vad kolhydrater gör.

Proteiner heter ett annat väldigt viktigt närings ämne som behövs att bygga upp kroppens celler, bygga muskler , läka kroppen och det är även viktigt för uppbyggnad av andra saker i kroppen som t.ex nervtrådar och liknande. Då kan ni man ju förstå att det är extra viktigt för en växande person att få i sig mycket proteiner.

Proteiner finns i kött, fisk, kött kyckling och mejeri produkter som mjölk.

Det här var endast tre av de närings ämnena som kroppen behöver, här kommer en lista på de andra som jag inte kommer gå in på.

Vitaminer.
Vitaminer behöver kroppen massor av av olika anledningar. Du har säkert ofta hört om saker som A-vitamin och C-vitaminer och liknande. Det finns jättemånga olika slags vitaminer som har olika egenskaper, vissa är bra för synen andra för huden och så vidare.
Om du vill läsa mer noggrannare om vitaminer så kan du gå in på www.vitaminsidan.se och titta.

Mineraler.
Ett bra exempel på en mineral är kalcium som vi behöver för att musklerna ska fungera ordentligt, inte drabbas av benskörhet och få bra tänder. Mjölkprodukter är den vanligaste källan till kalcium men om man inte äter sånt så kan man rikta in sig på grönsaker som broccoli och spenat. Ett annat exempel är Järn. Vid järnbrist så kan symptomen vara trötthet och resultatet känslighet för infektioner. mer om mineraler på www.vitaminsidan.se/mineraler.

Vatten räknas också som ett näringsämne men det tänker jag inte heller gå in på.

Mer om proteiner på www.aftonbladet.se/kropphalsa/viktklubbse/article335089.ab
Kolhydrater www.aftonbladet.se/kropphalsa/viktklubbse/article335075.ab
Fett www.aftonbladet.se/kropphalsa/viktklubbse/article335095.ab


Bilden till vänster är inte en tallriks modell utan en mat cirkel, det är så att man ska kunna se t.ex när man handlar att man köper och äter nåt från varje del av cirkeln.

Det är inte lika svårt som det verkar att få i sig allt detta. Du måste inte sitta och bocka av allting på en lista. Allting finns inte i olika slags mat heller, t.ex om du äter fett får du i dig mycket vitaminer etc. Om man är osäker på detta så kan man följa något som heter tallriks modellen. Det är i grund och botten ett sätt som gör det lite enklare att få i sig allt man behöver. Det finns ännu simplare variationer av detta som bara har tre delar. En del fisk, kött, fågel, ägg eller liknande, en del grönsaker, rotfrukter, frukt eller liknande del, och en med pasta, potatis, ris, bröd eller liknade.

Man kan anpassa sin tallriks modell efter om du t.ex vill gå ner i vikt eller om du idrottar. Även efter vilken ålder du är i. Om du vill kolla mer på de olika tallriks modellerna så kan du kolla på http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=2559&epslanguage=SV eller www.halsomalet.se/templates/Page.aspx?id=490.

www.livsmedelsverket.se, Livsmedelsverket, 3/2-08, 3/12-08
www.halsomalet.se, Hälsomålet, uppdateringsdatum okänt, 3/12-08
www.aftonbladet.se, Aftonbladet, updateringsdatum okänt, 3/12-08
www.halsosidorna.se, Olle sundberg, Hälsosidorna, uppdateringsdatum okänt, 3/12-08
www.vitaminsidan.se, ansvarig okänd, Vitaminsidan, uppdateringsdatum okänt 3/12-08
www.nyfikenvital.org, Hans Husman, Nyfikenvital, uppdaterinsdatum okänt, 3/12-08
Margit Eliasson och Gunilla Lindeberg, Mat för liv och lust, förlagsort okänd, bonnier fakta, 1991